Vad presenterades den 15 oktober 2026?
En statlig utredning lämnade den 15 oktober 2026 förslag på hur Sverige ska genomföra EU-direktiv om gemensamma intyg för personer med funktionsnedsättning och ett mer enhetligt parkeringstillstånd. Regeringens pressmeddelande beskriver målet som att underlätta rörlighet och göra det lättare att få likvärdig behandling vid tillfälliga vistelser i andra EU-länder. Det rör sig om föreslagen lagstiftning och ansvarsfördelning mellan myndigheter, inte om ett färdigt system där alla kan beställa nya svenska kort samma dag. För den som reser, använder parkeringstillstånd eller behöver visa ett intyg är det därför viktigt att skilja på vad EU:s direktiv syftar till och vad svenska myndigheter redan har infört.
Vad är EU-funktionshinderskortet tänkt att visa?
Utredningen föreslår benämningen EU-funktionshinderskort i svensk rätt. Kortet ska styrka en varaktig funktionsnedsättning i de sammanhang där en person behöver visa att vissa särskilda villkor eller förmåner kan vara relevanta. Tanken är att ett intyg ska kunna kännas igen i andra medlemsländer och därigenom minska behovet av att förklara eller dokumentera samma situation på helt olika sätt vid resor. Det betyder dock inte att varje land måste erbjuda exakt samma tjänster eller att alla förmåner automatiskt följer med kortet över gränserna. De praktiska villkoren behöver fortfarande kontrolleras hos den verksamhet och i det land som berörs.
Vilken roll kan Försäkringskassan få?
Eftersom Sverige enligt regeringens sammanfattning saknar ett direkt motsvarande nationellt bevis föreslår utredningen en särskild lag och förordning. Försäkringskassan pekas ut som föreslagen ansvarig myndighet för EU-funktionshinderskortet. Det innebär att myndigheten kan få uppgifter kopplade till ansökan, prövning och administration när nya svenska bestämmelser har beslutats och genomförts. Men ett förslag om ansvar säger inte att den ordinarie ansökningstjänsten finns färdig den 15 oktober 2026. Den som behöver ett intyg nu bör därför utgå från dagens ordinarie beslut och underlag och följa myndighetens information inför eventuellt kommande förändringar.
Hur föreslås de nya parkeringstillstånden fungera?
Det andra spåret gäller EU-parkeringstillståndet. Utredningen vill att ett gemensamt EU-format ska användas för att visa rätt till särskilda parkeringsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. Svenska kommuner föreslås även fortsättningsvis ansvara för ansökningar och beslut om parkeringstillstånd, medan Transportstyrelsen föreslås hantera nationella frågor som tillverkning, distribution, register över återkallade tillstånd och informationsutbyte med andra medlemsstater. Det är en planerad ansvarsfördelning, inte en signal att personer med befintliga tillstånd måste byta dem omedelbart. De exakta övergångsreglerna och hur nya handlingar ska beställas beror på kommande beslut och myndighetsinformation.
Gäller förslagen även personer från länder utanför EU?
Regeringen nämner också ett tillkommande EU-direktiv som ska utvidga regelverket till vissa tredjelandsmedborgare som är bosatta i unionen. Det gör frågan särskilt relevant för personer som arbetar, studerar eller bor lagligt i ett EU-land utan att ha medborgarskap i någon medlemsstat. Samtidigt måste den rättsliga tillämpningen beskrivas noggrant: rätt till ett visst kort, rätt att vistas i ett land och rätt till en viss rabatt är olika frågor som inte automatiskt uppstår samtidigt. De nationella reglerna kommer att behöva förklara vilka underlag som gäller och vilka rättigheter som kan styrkas. Resenärer bör därför inte dra slutsatser om sin egen behörighet utifrån en rubrik ensam.
Vad bör du göra innan en resa inom Europa?
Den som redan har ett svenskt parkeringstillstånd bör kontrollera dagens regler för giltighet och användning i destinationslandet och se till att nödvändiga handlingar finns med på resan. Vid bokning av transport, hotell, evenemang eller besök kan det vara klokt att be om skriftlig information om tillgänglighet och särskilda villkor. Följ sedan regeringens och berörda myndigheters fortsatta besked om förslagen, tidsplan och övergång. Utredningen pekar mot enklare och mer enhetliga bevis inom EU, men ingen bör kasta ett giltigt nationellt tillstånd eller betala en inofficiell aktör för ett påstått nytt EU-kort innan ett faktiskt svenskt ansökningsförfarande har införts.